Majs Innehåll Underarter | Grupper | Odling och användning[1] | Genetik | Källor | Externa länkar | Navigeringsmeny”Majs””ICA: Minimajs”originalet”SCB - Statistik över svenska skördar 2010””Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018””Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas”originaletrsh850326254037135-9cb119468261(data)27664005732594273722272611152595290052kew-4503622551005548448422694577426810-142207200026507ZEMAimp1087352296
GrönsakerStapelfödaMa VäxtindexMajsModellorganismerNaturligt glutenfritt
familjengräsChristofer ColumbusEuropakulturväxtteosintHanblomställningenhonblomställningarnabladveckenFrukternastärkelserikadomesticeradesCentralamerikaNordamerikasortgruppertempererat klimatveterissädesslagetgenmodifieradeglutenceliakiPopcornItalienOksusu chaCarl Johan SchönherrGenometMbgener
Majs
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
.mw-parser-output .infoboxborder:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox thvertical-align:top;padding:0 .2em.mw-parser-output .infobox captionfont-size:larger.mw-parser-output .infobox.borderedborder-collapse:collapse.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered thborder:1px solid #aaa.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless thborder:0.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-textcolor:inherit.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow thborder:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow thborder:0;border-right:1px solid #aaa.mw-parser-output .infobox.geographyborder:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography thborder-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow thborder-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow thborder:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow thborder-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable thborder:0;padding:0
Majs | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Gräs Poaceae |
Släkte | Majssläktet Zea |
Art | Majs Z. mays |
Vetenskapligt namn | |
§ Zea mays | |
Auktor | Linné, 1753 |
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex |
Majs (Zea mays) är en ettårig, upp till 6 meter hög art i familjen gräs. Det var Christofer Columbus som tog majsen till Europa.
Majs är en kulturväxt medan de vilda släktingarna benämns teosint. Enligt vissa fynd påbörjades odlande av majs i Sydamerika och Mexiko redan för 10 000 år sedan.
Hanblomställningen sitter i toppen av plantan och honblomställningarna, som blir majskolvar, i bladvecken. Frukterna, majskornen, är mycket stärkelserika. Strået är märgfyllt. Majsen domesticerades i Centralamerika, och hade vid de vitas ankomst spritt sig till stora delar av Nordamerika.
Innehåll
1 Underarter
2 Grupper
3 Odling och användning[1]
3.1 Majsodling i Sverige
4 Genetik
5 Källor
6 Externa länkar
Underarter |
- subsp. huehuetenangensis
- subsp. mexicana
- subsp. parviglumis
- subsp. mays - representerar den odlade majsen.
Grupper |
Den odlade majsen delas in i ett antal sortgrupper beroende på användning:
- Flintmajs (Z.mays Indurata-Gruppen)
- Mjölmajs (Z.mays Amylacea-Gruppen)
- Popmajs (Z.mays Microsperma-Gruppen)
- Prydnadsmajs (Z.mays Japonica-Gruppen)
- Sockermajs (Z.mays Saccharata-Gruppen)
- Tandmajs (Z.mays Dentiformis-Gruppen)
Odling och användning[1] |
Majs odlas i tropiskt, subtropiskt och tempererat klimat i de flesta delar av världen. Det finns tusentals majssorter som passar att odla under olika betingelser och för olika ändamål. Majs är näst efter vete och ris det viktigaste och mest spridda sädesslaget i världen. Det är också den första växt i odling för vilken genmodifierade varianter utgör en signifikant andel av den odlade arealen.
Majs innehåller inte gluten och majsmjöl är därför ett bra alternativ till vetemjöl för de som lider av celiaki.
Popcorn, ett av världens populäraste snacks, görs genom att värma torkade majskorn i het vegetabilisk olja och vänta på att kornen ska börja "poppa" (puffas). Det som händer under denna process är att kornen vänds in-och-ut.
Det förekommer att majsen skördas innan den blivit fullvuxen. Den kallas då minimajs och är så pass mjuk att man äter den hel med kolv och allt.[2]
Polenta är små gryn framställda av majskornets kärna. Av polenta görs bland annat gröt och denna majsgröt är nationalrätt i norra Italien.
I Korea gör man ett te av majs som heter Oksusu cha.
Majsodling i Sverige |
Majsen infördes troligen på 1800-talet till Sverige av entomologen Carl Johan Schönherr. Majs odlas främst i Skåne och södra Sverige. Under 2010 beräknades avkastningen av en hektar i Skåne vara cirka 5 600 kg [3]. Under 2018 producerades totalt 4 600 ton majs i Sverige, det är en dramatisk ökning jämfört med år 2017 då cirka 8 800 ton producerades [4].
Genetik |
Genomet hos majs är ca 2300 Mb långt och innehåller ca 32000 gener.[5]
Majskolv[6] | |
Näringsvärde per | 100 g |
---|---|
Vatten | 68,8 g |
Energi | 524 kJ |
Protein | 3,9 g |
Kolhydrater | 22,1 g |
Fett | 1,4 g |
Varav mättat fett | 0,2 g |
Varav enkelomättat fett | 0,5 g |
Varav fleromättat fett | 0,7 g |
Vitamin A | 18 μg |
Pyridoxin (B6) | 0,18 mg |
Askorbinsyra (C) | 7 mg |
Alfatokoferol (E) | 0,1 mg |
Mineraler | |
Kalcium | 3 mg |
Järn | 0,51 mg |
Magnesium | 39 mg |
Kalium | 294 mg |
Zink | 0,5 mg |
Fosfor | 105 mg |
Jod | 1 μg |
Selen | 0,5 μg |
Antioxidanter | |
β-karoten | 168 μg |
Källor |
^ Olle G. Olsson. ”Majs”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/majs. Läst 13 maj 2015.
^ ”ICA: Minimajs”. Ica.se. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2012. https://archive.is/20120802074638/http://www.ica.se/recept-mat/mat-a-o/m/matolja1/. Läst 11 januari 2012.
^ ”SCB - Statistik över svenska skördar 2010”. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2011A01_BR_09_JO01BR1101.pdf. Läst 25 februari 2012.
^ ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018”. https://www.scb.se/contentassets/35e4f9bb037a46948e202c1e790d0ae2/jo0601_2018a01_sm_jo16sm1901.pdf. Läst 21 maj 2019.
^ Reece et al. (2011), sid. 479
^ ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas”. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113165131/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx?LivsmedelsId=345. Läst 13 november 2014.
Reece, Jane B; Lisa A. Urry, Michael L. Cain, Steven A. Wasserman, Peter V. Minorsky, Robert B. Jackson (2011). Campbell Biology Global Edition (9th Edition). San Francisco: Pearson. ISBN 9780321739759
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Majs.Bilder & media
.mw-parser-output table.navboxborder:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px.mw-parser-output table.navbox+table.navboxmargin-top:-1px.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox thtext-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title acolor:inherit.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflinkwhite-space:nowrap.mw-parser-output .navbox-groupwhite-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroupbackground:#fdfdfd.mw-parser-output .navbox-listborder-color:#fdfdfd.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox thbackground:#b0c4de.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-titlebackground:#d0e0f5.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelowbackground:#deeafa.mw-parser-output .navbox-evenbackground:#f7f7f7.mw-parser-output .navbox-oddbackground:transparent
|
|
|
Kategorier:
- Grönsaker
- Stapelföda
- Ma Växtindex
- Majs
- Modellorganismer
- Naturligt glutenfritt
(RLQ=window.RLQ||[]).push(function()mw.config.set("wgPageParseReport":"limitreport":"cputime":"0.892","walltime":"1.178","ppvisitednodes":"value":14354,"limit":1000000,"ppgeneratednodes":"value":0,"limit":1500000,"postexpandincludesize":"value":124237,"limit":2097152,"templateargumentsize":"value":62906,"limit":2097152,"expansiondepth":"value":24,"limit":40,"expensivefunctioncount":"value":14,"limit":500,"unstrip-depth":"value":0,"limit":20,"unstrip-size":"value":15682,"limit":5000000,"entityaccesscount":"value":15,"limit":400,"timingprofile":["100.00% 1053.700 1 -total"," 40.47% 426.455 2 Mall:Navbox"," 39.65% 417.754 2 Mall:Faktamall"," 39.36% 414.685 1 Mall:Taxobox"," 35.77% 376.905 1 Mall:Taxonbar"," 34.66% 365.213 1 Mall:Flatlist"," 34.34% 361.888 1 Mall:1x"," 31.39% 330.719 37 Mall:Taxonbar/Link"," 18.35% 193.403 69 Mall:If_empty"," 16.09% 169.515 14 Mall:URL"],"scribunto":"limitreport-timeusage":"value":"0.233","limit":"10.000","limitreport-memusage":"value":4665842,"limit":52428800,"cachereport":"origin":"mw1306","timestamp":"20190707092723","ttl":2592000,"transientcontent":false););"@context":"https://schema.org","@type":"Article","name":"Majs","url":"https://sv.wikipedia.org/wiki/Majs","sameAs":"http://www.wikidata.org/entity/Q11575","mainEntity":"http://www.wikidata.org/entity/Q11575","author":"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten","publisher":"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":"@type":"ImageObject","url":"https://www.wikimedia.org/static/images/wmf-hor-googpub.png","datePublished":"2004-05-18T19:26:43Z","dateModified":"2019-05-21T18:24:13Z","image":"https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e3/Zea_mays_-_K%C3%B6hler%E2%80%93s_Medizinal-Pflanzen-283.jpg","headline":"vu00e4xtart"(RLQ=window.RLQ||[]).push(function()mw.config.set("wgBackendResponseTime":175,"wgHostname":"mw1271"););