Skip to main content

OSI-modellen Innehåll OSI-modellens skikt | OSI-modellen i förhållande till protokollstacken för Internet | Exempel | Referenser | Navigeringsmenyr”Internetworking Basics”Internetworking Technology Handbook originaletISO:s webbsida för att köpa den officiella dokumentationenZIP-fil med standardenSamma information som hos ISO, här som gratis PDF-filInternetworking Basics

Nätverksprotokoll


ApplikationsskiktPresentationsskiktSessionsskiktTransportskiktNätverksskiktDatalänkskiktFysiskt skiktdatorkommunikationOpen Systems InterconnectionITUInternationella StandardiseringsOrganisationen19841994X.25DECnetArpanetInternetsTCP/IPde factodatavetenskapenCCNATCPUDPexempelInternetsArpanetTCP/IPIETFW3C










(function()var node=document.getElementById("mw-dismissablenotice-anonplace");if(node)node.outerHTML="u003Cdiv class="mw-dismissable-notice"u003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-close"u003E[u003Ca tabindex="0" role="button"u003Edölju003C/au003E]u003C/divu003Eu003Cdiv class="mw-dismissable-notice-body"u003Eu003Cdiv id="localNotice" lang="sv" dir="ltr"u003Eu003Ctable style="border:1px solid #ccc; background-repeat:no-repeat; background-position:1% 25%; background-color:#f8f8f8; width:100%; font-size:95%;"u003Enu003Ctbodyu003Eu003Ctru003Enu003Ctd height="80px" style="padding-left:3em"u003Eu003Ca href="/wiki/Fil:Wikimania2019_logo.svg" class="image"u003Eu003Cimg alt="Wikimania2019 logo.svg" src="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Wikimania2019_logo.svg/115px-Wikimania2019_logo.svg.png" decoding="async" width="115" height="32" srcset="//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Wikimania2019_logo.svg/173px-Wikimania2019_logo.svg.png 1.5x, //upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/95/Wikimania2019_logo.svg/230px-Wikimania2019_logo.svg.png 2x" data-file-width="512" data-file-height="141" /u003Eu003C/au003Enu003C/tdu003Enu003Ctd style="padding:1em"u003Eu003Cdiv align="center"u003Enu003Cpu003EStarkare tillsammans; Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. Se livestreamade presentationer från u003Ca href="https://wikimania.wikimedia.org/wiki/Wikimania/sv" class="extiw" title="wmania:Wikimania/sv"u003EWikimaniau003C/au003E om hur Wikimediarörelsen jobbar för att komma närmare målen här: u003Cbu003Eu003Ca href="https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Video/Live" class="extiw" title="wmania:2019:Video/Live"u003EWikimania Liveu003C/au003Eu003C/bu003E.nu003C/pu003Enu003C/divu003Eu003C/tdu003Eu003C/tru003Eu003C/tbodyu003Eu003C/tableu003Eu003C/divu003Eu003C/divu003Eu003C/divu003E";());




OSI-modellen




Från Wikipedia






Hoppa till navigering
Hoppa till sök



OSI-modellen

7. Applikationsskikt

6. Presentationsskikt

5. Sessionsskikt

4. Transportskikt

3. Nätverksskikt

2. Datalänkskikt

1. Fysiskt skikt




OSI-modellen, även känd under sitt standardnummer ISO/IEC 7498, är en konceptuell modell för datorkommunikation i 7 lager.


Modellen är det mest kända resultatet av projektet Open Systems Interconnection (OSI), som togs fram på initiativ av internationella teleunionen ITU och Internationella StandardiseringsOrganisationen (ISO). Tanken är att varje lager tillhandahåller en specifik tjänst som är oberoende av de tekniker som används i lagret ovanför eller nedanför. Modellen publicerades 1984, och reviderades 1994.


Tidigare tekniker som X.25, DECnet och Arpanet studerades och en tanke var att OSI-modellen skulle ersätta alla dessa. Somliga tidigare tekniker, såsom DECnet, modifierades för att passa OSI-modellen, men genom Internets popularitet, så har TCP/IP modellen kommit att bli de facto standard för datorkommunikation idag.


OSI-modellen är dock att anse som mycket väletablerat inom datavetenskapen och utbildning i datorkommunikation[1]. CCNA-materialet är ett bland många exempel på ett material strukturerat utifrån OSI-modellen.




Innehåll





  • 1 OSI-modellens skikt


  • 2 OSI-modellen i förhållande till protokollstacken för Internet


  • 3 Exempel


  • 4 Referenser

    • 4.1 Noter


    • 4.2 Webbkällor





OSI-modellens skikt |


OSI-modellen

Här är OSI-modellens lager och motsvarande ISO- och ITU-standarder.



  • Applikationsskiktet - ISO 8649, ISO 8650, ISO 9545


  • Presentationsskiktet - ISO 8822, X.216


  • Sessionsskiktet - ISO 8326, X.215


  • Transportskiktet - ISO 8072, X.214


  • Nätverksskiktet - ISO 8348, X.213


  • Datalänkskiktet - ISO 8886, X.212


  • Det fysiska skiktet - ISO 10022, X.211

Man bör lägga märke till att normalt används OSI-modellen främst för att beskriva och kategorisera nätverksprotokoll och tekniker, oavsett om dessa avsetts att infogas i modellen eller vad de har för ursprung. Man kan exempelvis säga att TCP och UDP är två protokoll på OSI-modellens transportskikt, trots att protokollen är äldre än OSI-modellen och formellt inte hör till den. Detta beror på att modellens främsta användningsområde är just undervisning och datavetenskap. Fler exempel på hur tekniker kan kategoriseras med OSI-modellen finns längre ner i denna artikel.




OSI-modellen i förhållande till protokollstacken för Internet |




OSI-modellens 7 lager motsvaras grovt av fyra lager i TCP/IP-modellen


Internets uppbyggnad med rötter i Arpanet och med TCP/IP som grund låter sig ogärna analyseras med hjälp av OSI-modellen. En ungefärlig klassificering av olika Internetstandarder från IETF och W3C kan se ut såhär:


  • Applikation: FTP, Telnet, SMTP, HTTP

  • Presentation: SSL, MIME

  • Session: RIP, SAP, VPN

  • Transport: TCP, UDP

  • Nätverk: IP

  • Länk: Ethernet

  • Fysiskt media: Exempelvis manchesterkodning på elektrisk ledare

I IETF-standarderna finns inga vattentäta skott mellan nivåerna och inga krav på de tre översta nivåerna, vilket gör att man brukar baka ihop dessa tre och kalla dem "applikation" då modellen används i Internetsammanhang.




Exempel |



















































































Lager
Diverse exempel

TCP/IP stacken

SS7

AppleTalk stacken

OSI stacken (och X.25)

IPX stacken

SNA

UMTS
Nummer
Namn
7
Applikation

HL7, Modbus, CDP

NNTP, SIP, SSI, DNS, FTP, Gopher, HTTP, NFS, NTP, DHCP, SMPP, SMTP, SNMP, Telnet,

ISUP, INAP, MAP, TUP, TCAP,

AFP, ZIP, RTMP, NBP

FTAM, X.400, X.500, DAP
RIP, SAP

APPC

6
Presentation

TDI, ASCII, EBCDIC, MIDI, MPEG

MIME, XDR, SSL, TLS (Inte ett eget lager)


AFP
ISO 8823, X.226



5
Session

Named Pipes, NetBIOS, SAP, SDP

Sockets. SIP. (Inte ett eget lager. TCP har en slags uppkoppling, men den räknas inte till denna nivå.)


ASP, ADSP, PAP
ISO 8327, X.225

NWLink

DLC?

4
Transport

NBF, nanoTCP, nanoUDP

TCP, UDP, IPsec, PPTP, L2TP

SCTP, SCCP, RTP

DDP
TP0, TP1, TP2, TP3, TP4

SPX


3
Nät

NBF, Q.931

IP, ARP, ICMP, RIP, OSPF, BGP, IGMP, IS-IS

MTP-3

ATP (TokenTalk or EtherTalk)

X.25L3

IPX


RRC (Radio Resource Control) PDCP (Packet Data Convergence Protocol) and Broadcast/Multicast Control (BMC)
2
Datalänk

802.3 (Ethernet), 802.11a/b/g/n MAC/LLC, 802.1Q (VLAN), ATM, HDP, FDDI, Fibre Channel, Frame Relay, HDLC, ISL, Q.921, Token Ring

PPP, SLIP

MTP-2

LLAP, PPP

LAPB, Token Bus

IEEE 802.3 ramar, Ethernet II ramar

SDLC

LLC, MAC
1
Fysiska lagret

RS-232, V.35, V.34, I.430, I.431, T1, E1, 10BASE-T, 100BASE-TX, POTS, SONET, DSL, 802.11a/b/g/n PHY


MTP-1

RS-232, RS-422, STP, PhoneNet

X.25 (X.21bis, EIA/TIA-232, EIA/TIA-449, EIA-530, G.703)


Twinax

UMTS fysiska lager


Referenser |



Noter |



  1. ^ "It is now considered the primary architectural model for intercomputer communications"”Internetworking Basics” (på Engelska). Internetworking Technology Handbook . Cisco Systems. Arkiverad från originalet den 9 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080509145823/http://www.cisco.com/univercd/cc/td/doc/cisintwk/ito_doc/introint.htm. Läst 25 februari 2008. 


Webbkällor |


  • ISO:s webbsida för att köpa den officiella dokumentationen


  • ZIP-fil med standarden, kräver att man godkänner deras licens.

  • Samma information som hos ISO, här som gratis PDF-fil


  • Internetworking Basics (Cisco Documentation)




Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=OSI-modellen&oldid=45626566"













Navigeringsmeny


























(RLQ=window.RLQ||[]).push(function()mw.config.set("wgPageParseReport":"limitreport":"cputime":"0.140","walltime":"0.186","ppvisitednodes":"value":997,"limit":1000000,"ppgeneratednodes":"value":0,"limit":1500000,"postexpandincludesize":"value":9579,"limit":2097152,"templateargumentsize":"value":3821,"limit":2097152,"expansiondepth":"value":14,"limit":40,"expensivefunctioncount":"value":0,"limit":500,"unstrip-depth":"value":0,"limit":20,"unstrip-size":"value":2128,"limit":5000000,"entityaccesscount":"value":0,"limit":400,"timingprofile":["100.00% 112.356 1 -total"," 59.99% 67.403 1 Mall:Webbref"," 53.26% 59.839 1 Mall:Cite_web"," 48.44% 54.429 1 Mall:Citation/core"," 23.41% 26.300 1 Mall:OSIModell"," 9.50% 10.674 3 Mall:Date"," 7.88% 8.852 1 Mall:Navbar"," 2.92% 3.285 2 Mall:Transkludera"," 2.33% 2.619 6 Mall:Void"," 2.10% 2.364 2 Mall:Clear"],"scribunto":"limitreport-timeusage":"value":"0.005","limit":"10.000","limitreport-memusage":"value":766917,"limit":52428800,"cachereport":"origin":"mw1330","timestamp":"20190807131245","ttl":2592000,"transientcontent":false););"@context":"https://schema.org","@type":"Article","name":"OSI-modellen","url":"https://sv.wikipedia.org/wiki/OSI-modellen","sameAs":"http://www.wikidata.org/entity/Q93312","mainEntity":"http://www.wikidata.org/entity/Q93312","author":"@type":"Organization","name":"Bidragsgivare till Wikimedia-projekten","publisher":"@type":"Organization","name":"Wikimedia Foundation, Inc.","logo":"@type":"ImageObject","url":"https://www.wikimedia.org/static/images/wmf-hor-googpub.png","datePublished":"2002-12-15T20:17:14Z","dateModified":"2019-05-08T12:42:19Z","headline":"konceptuell modell fu00f6r datorkommunikation"(RLQ=window.RLQ||[]).push(function()mw.config.set("wgBackendResponseTime":167,"wgHostname":"mw1261"););

Popular posts from this blog

Canceling a color specificationRandomly assigning color to Graphics3D objects?Default color for Filling in Mathematica 9Coloring specific elements of sets with a prime modified order in an array plotHow to pick a color differing significantly from the colors already in a given color list?Detection of the text colorColor numbers based on their valueCan color schemes for use with ColorData include opacity specification?My dynamic color schemes

Invision Community Contents History See also References External links Navigation menuProprietaryinvisioncommunity.comIPS Community ForumsIPS Community Forumsthis blog entry"License Changes, IP.Board 3.4, and the Future""Interview -- Matt Mecham of Ibforums""CEO Invision Power Board, Matt Mecham Is a Liar, Thief!"IPB License Explanation 1.3, 1.3.1, 2.0, and 2.1ArchivedSecurity Fixes, Updates And Enhancements For IPB 1.3.1Archived"New Demo Accounts - Invision Power Services"the original"New Default Skin"the original"Invision Power Board 3.0.0 and Applications Released"the original"Archived copy"the original"Perpetual licenses being done away with""Release Notes - Invision Power Services""Introducing: IPS Community Suite 4!"Invision Community Release Notes

199年 目錄 大件事 到箇年出世嗰人 到箇年死嗰人 節慶、風俗習慣 導覽選單