Skip to main content

Ryska museet Innehåll Historik | Byggnader | Den etnografiska avdelningen | Källor | Externa länkar | Navigeringsmeny59°56′19″N 30°19′57″E / 59.938742°N 30.332385°Ö / 59.938742; 30.332385Italianate opulent interiorsArkiveradRussian MuseumRussian Museum websiteInteriors of the Michael Palace IInteriors of the Michael Palace IIInteriors of the Michael Palace III

Museer i Sankt PetersburgKonstmuseer och konsthallar i Ryssland


Sankt PetersburgNikolaj IIAlexander IIIEremitagetAlexanderpalatsetRyska konstakademienRyska revolutionenKazimir MalevitjsMikhailovskijpalatsetnyklassicistisktstorfursteMichael PavlovitjCarlo Rossishans makaPeter I sommarpalatsgreve Orlovsmarmorpalatstsar Paul ISt Mikaels slottRastrelliskaStroganovpalatsetNevskij prospektetnografiskaVladimir SvinyinRyska etnografiska museet










Koordinater: 59°56′19″N 30°19′57″E / 59.938742°N 30.332385°Ö / 59.938742; 30.332385



Ryska museet




Från Wikipedia






Hoppa till navigering
Hoppa till sök






Entrén till det gamla Mikhailovskijpalatset vaktas av två Medicilejon.


Det statliga ryska museet (tidigare Hans kejserliga majestät Alexander III:s ryska museum) innehar den största ryska konstsamlingen i Sankt Petersburg.




Innehåll





  • 1 Historik


  • 2 Byggnader


  • 3 Den etnografiska avdelningen


  • 4 Källor


  • 5 Externa länkar




Historik |


Museet grundades 13 april 1895, vid Nikolaj II till minne av hans far Alexander III. Den ursprungliga samlingen kom från Eremitaget, Alexanderpalatset och Ryska konstakademien. Efter Ryska revolutionen, förstatligades många privata samlingar och placerade på Ryska museet, däribland Kazimir Malevitjs Svart kvadrat.



Byggnader |


Huvudbyggnaden är Mikhailovskijpalatset, ett storslaget nyklassicistiskt residens, som tillhört storfurste Michael Pavlovitj, uppfört 1819-25 efter Carlo Rossis ritningar i S:t Petersburg. Vid storfurstens död kallades residenset Storfurstinnan Elena Pavlovnas palats efter hans maka och blev känt för sina många teateruppsättningar och baler. Vissa av salarna i palatset har kvar sin ymniga italienska interiör[1] som det hade som tidigare kejserligt residens.


Andra byggnader som hör till Ryska museet är Peter I sommarpalats (1710–14), greve Orlovs marmorpalats (1768–85), tsar Paul I:s St Mikaels slott (1797-1801) och det Rastrelliska Stroganovpalatset på Nevskij prospekt (1752–54).





Ryska etnografiska museet.





Nionde vågen av Ivan Ajvazovskij, finns på Ryska museet.



Den etnografiska avdelningen |


Den etnografiska avdelningen låg ursprungligen i en byggnad uppförd av Vladimir Svinyin 1902.[2] Museet fylldes av gåvor som den kejserliga familjen mottagit från representanter från olika folk från olika delar av det ryska imperiet. Fler utställningar betalades av Nikolaj II och andra familjemedlemmar, då statens kassa inte räckte för att finansiera nya utställningar. År 1934 blev den etnografiska avdelningen ett eget museum: Ryska etnografiska museet.



Källor |



  1. ^ Italianate opulent interiors, Russian Museum, Russia. Arkiverad 20 februari 2005 hämtat från the Wayback Machine.


  2. ^ Russian Museum. Läst 24 maj 2016.


Externa länkar |



  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Ryska museet.
    Bilder & media



  • Russian Museum website (engelska)


  • Interiors of the Michael Palace I (ryska)


  • Interiors of the Michael Palace II (ryska)


  • Interiors of the Michael Palace III (ryska)




Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ryska_museet&oldid=43872044"










Navigeringsmeny


























(window.RLQ=window.RLQ||[]).push(function()mw.config.set("wgPageParseReport":"limitreport":"cputime":"0.128","walltime":"0.155","ppvisitednodes":"value":225,"limit":1000000,"ppgeneratednodes":"value":0,"limit":1500000,"postexpandincludesize":"value":1320,"limit":2097152,"templateargumentsize":"value":113,"limit":2097152,"expansiondepth":"value":9,"limit":40,"expensivefunctioncount":"value":0,"limit":500,"unstrip-depth":"value":0,"limit":20,"unstrip-size":"value":1191,"limit":5000000,"entityaccesscount":"value":1,"limit":400,"timingprofile":["100.00% 121.673 1 -total"," 41.49% 50.484 1 Mall:Coord"," 34.06% 41.441 1 Mall:Commonscat"," 5.71% 6.950 1 Mall:Wayback"," 4.16% 5.063 1 Mall:En_ikon"," 2.47% 3.003 1 Mall:Diskussion_annan"," 2.25% 2.739 2 Mall:Språkikon"," 1.70% 2.066 3 Mall:Ru_ikon"," 1.68% 2.045 1 Mall:Iwcommonscat"],"scribunto":"limitreport-timeusage":"value":"0.042","limit":"10.000","limitreport-memusage":"value":939278,"limit":52428800,"cachereport":"origin":"mw1337","timestamp":"20190326170633","ttl":2592000,"transientcontent":false);mw.config.set("wgBackendResponseTime":130,"wgHostname":"mw1332"););

Popular posts from this blog

Invision Community Contents History See also References External links Navigation menuProprietaryinvisioncommunity.comIPS Community ForumsIPS Community Forumsthis blog entry"License Changes, IP.Board 3.4, and the Future""Interview -- Matt Mecham of Ibforums""CEO Invision Power Board, Matt Mecham Is a Liar, Thief!"IPB License Explanation 1.3, 1.3.1, 2.0, and 2.1ArchivedSecurity Fixes, Updates And Enhancements For IPB 1.3.1Archived"New Demo Accounts - Invision Power Services"the original"New Default Skin"the original"Invision Power Board 3.0.0 and Applications Released"the original"Archived copy"the original"Perpetual licenses being done away with""Release Notes - Invision Power Services""Introducing: IPS Community Suite 4!"Invision Community Release Notes

Canceling a color specificationRandomly assigning color to Graphics3D objects?Default color for Filling in Mathematica 9Coloring specific elements of sets with a prime modified order in an array plotHow to pick a color differing significantly from the colors already in a given color list?Detection of the text colorColor numbers based on their valueCan color schemes for use with ColorData include opacity specification?My dynamic color schemes

Ласкавець круглолистий Зміст Опис | Поширення | Галерея | Примітки | Посилання | Навігаційне меню58171138361-22960890446Bupleurum rotundifoliumEuro+Med PlantbasePlants of the World Online — Kew ScienceGermplasm Resources Information Network (GRIN)Ласкавецькн. VI : Літери Ком — Левиправивши або дописавши її